Höjda skatter löser inte problemen...

Att höja skatten löser inte problemen och det är inte att ta ansvar. Då lägger man över ansvaret och bördorna på medborgarna. För att få bukt med problem måste man gå in i organisation och förvaltning. Att höja skatten är som att sopa problemen under mattan och hoppas på det bästa. Om skolan inte klarar de krav som ställts nästa år ska man höja skatten ännu mer då, och för varje år målet inte nås? Har man då tagit tag i problemen och tagit det ansvar man har som politiker eller har man lagt bördan på medborgarna? Det är inte medborgarnas fel att skolorna, förvaltningen och politiker inte anpassat kostymen allt eftersom. Nu kommer en smäll som kunde ha förebyggts långt tidigare. Fakta ligger på bordet, Karlskrona kommun har för många små skolor för att pedagogiskt och ekonomiskt vara hållbara. 


Höjda skatter leder inte till att dessa mål förverkligas:

Uppdraget till förvaltningen

Uppdraget för Barn- och ungdomsförvaltningen är att ta fram ett förslag till ny organisation för skola och förskola utifrån tre målsättningar:

• att uppfylla kraven i de nya nationella styrdokumenten, skollag och läroplaner för förskola och skola

• att förbättra kunskapsresultaten och öka måluppfyllelsen i Karlskrona kommuns skolor

• att kvalitetsmålen uppnås inom given och oförändrad budgetram 2012 – 2014

Ny skollag och nya läroplaner

Förskola och skola har fått ett skärpt uppdrag i och med nya styrdokument som gäller från den 1 juli 2011.

Barn- och ungdomsförvaltningen måste i den kommande organisationen av verksamheten särskilt beakta:

• Behörighetskrav för förskollärare och lärare (legitimation, ämnesbehörighet)

• Elevhälsa, inklusive specialpedagogisk kompetens

• IT/digital kompetens och skolbibliotek

• Rektors ansvar för måluppfyllelse, närvarande och instruktivt ledarskap

På flera av de mindre skolenheterna uppfylls inte något av dessa krav fullt ut idag. 

Förbättrade kunskapsresultat 

Vårterminen 2011 var det 75 % av eleverna som lämnade åk 9 i den kommunala skolan med betyg i alla ämnen. Kommunfullmäktige har angett ett övergripande mål för Karlskronas skolor:

• Andelen elever i åk 9 som är behöriga till fortsatta studier på gymnasiet ska öka årligen. Det långsiktiga målet ska vara 100 %.                                                                                                      
                                          

Källa:http://www.karlskrona.se/sv/BarnochUtbildning/Battre-skola-2012/Uppdraget-till-forvaltningen/

Det går att nå dessa målen utan att höja skatten. Det finns ett bra förslag på bordet som gör att de skattemedel som finns omfördelas och används effektivt istället för att öka skatten och inte ta tag i problemen. 

Det hjälper inte att fylla på vatten i en trasig hink...

Mitt recept på Kålpudding med smaker från Asien

Det här receptet har jag inte satt några direkta mått till då det är upp till den som tillagar rätten hur mycket av varje smak det ska vara.

Följande ingredienser ska vara med:

Valfri köttfärs
Rödkål och vitkål
Lök
Sirap
Soya
Asiatisk fisksås av ansjovis
Farin socker
Kinesiska Fem kryddor (Består av kryddpeppar, kanel, fänkål, stjärnanis och kryddnejlika).
Vatten
S&P


Fräs gärna kålen tillsammans med sirapen innan det läggs i formen tillsammans med det andra.
Det är också viktigt att få en balans i smakerna av de olika vätskorna och kryddorna. Annars är risken stor att det inte smakar bra alls. Ett tips är att blanda de olika smakerna och smaka av innan det tillsätts med övriga ingredienser. Det ska vara syrligt med en mjuk men kännbar sälta.

Fullt ös medvetslös :P

Har haft en bra dag i skolan. Har gjort en Cumberlandsås för första gången i mitt liv med gott resultat, gjorde också en rödvinssmörsås som smakade fantastisk. Sedan fräste jag grönkål och rödkol tillsammans med balsamvinäger, farin socker, salt och peppar.
Blev mycket gott :P Är lite små nervös inför morgon dagen då jag har en tre rätters till 15 pers. Det blir en kycklinglevermousse som förrätt, som huvudrätt blir det parmaskinka inlindad majskycklingfilé med grönmögelost som fyllning på en bädd av balsamvinägerfräst röd- och grönkål och till det rödvinssmörsåsen och hasselbackspotatis. Efterrätten blir saffranstårta med hjortronsås. Och på torsdag blir det köksjobb åt FlottansMän, det får nog bli en landgång av något slag. Nu sitter man på Porslinan och tar det lugnt. Ser fram emot en lugn helg med mycket sömn och kanske en del tankar åt det politiska...

Mitt favorit recept på CheeseCake

Botten:

12 digestive
8 peppakakor
75 g smör
Smält smöret och smula ner digestive och pepparkakor.
Smöra en bakform med löstagbar botten och pressa ner smeten jämnt. Ställ kallt.

Smet:
800g Philadelphia ost
4 ägg
2,5 dl socker
2 msk vanilj socker
0,5 tsk salt
4 msk vetemjöl
saften från en apelsin och en citron samt rivet skal från dessa.
Rör ihop allt och häll i formen. Ställ i ugnen i 50-55 min i 175 grader.
Låt kakan stelna i kylskåp någon timme innan servering.

Dags för ett litet recept som jag är nöjd med. Utmärkt som söndags middag.

Älg Lasagne:

Älg färs 500g
lasagne plattor till att täcka en form i två lager
två matskedar bredbar leverpastej.
persilja 1 dl
vitlök 3 klyftor
riven mild ost 5 dl
riven västerbotten ost 1 dl för garnering av översta lagret
4 färska fint hackade champinjoner
1-2 dl trattkantareller
grädde minst 5 dl
Timjan och rosmarin
S&P

Tips på dricka till: För barnen gärna lingon dryck,
för de vuxna gärna Palazzo Rosso eller Whale Rock cape red

Bättre skola 2012 eller en sämre skola 2012-????

En ny jämförelse mellan grundskolan i Kalmar, Karlskrona, Kristianstad, Växjö och Halmstad visar att Karlskrona har den klart högsta nettokostnaden per elev samtidigt som skolorna i kommunen visar de sämsta resultaten tillsammans med Kristianstad.

Skolan är överdimensionerad. Här finns flest skolenheter och andelen elever som går i friskolor är tre gånger högre än i de andra kommunerna.

Ny skollag och nya läroplaner

Förskola och skola har fått ett skärpt uppdrag i och med nya styrdokument som gäller från den 1 juli 2011.

Barn- och ungdomsförvaltningen måste i den kommande organisationen av verksamheten särskilt beakta:

• Behörighetskrav för förskollärare och lärare (legitimation, ämnesbehörighet)
• Elevhälsa, inklusive specialpedagogisk kompetens
• IT/digital kompetens och skolbibliotek
• Rektors ansvar för måluppfyllelse, närvarande och instruktivt ledarskap

På flera av de mindre skolenheterna uppfylls inte något av dessa krav fullt ut idag.

Här kommer en länk till Karlskrona kommuns hemsida och där Barn och ungdomsförvaltningen visar de nya förslagen på förändringar och förklarar varför dom måste göras: http://www.karlskrona.se/sv/BarnochUtbildning/Battre-skola-2012/

Om inte dessa förändringar genomförs får eleverna lida.

Om vi inte lyckas genomföra detta är ända sättet att sänka elevpengen som redan är åtstramad. Vilka är det som förlorar på det? Våra elever och på sikt samhället. Använd nu sunt förnuft och tänk efter på vad som är viktigast för barnen/eleverna.

Skolan bygger det framtida samhället

Skolan är den viktigaste grundpelaren i ett samhälle. Eleverna är dom som kommer att jobba, betala skatt, bilda familj och styra Sverige. Vad vi som politiker beslutar styr utvecklingen för hur dessa elever kommer att klara sig och hur Sverige till viss del kommer att se ut i framtiden. Under en mandat period lämnar 4 årskurser grundskolan. Hur dom till viss del mår, ser på framtiden, vilken kunskap dom har fått på vägen och hur dom klarar sig senare i livet beror på vilka beslut politiker har fattat. På fyra år kan man alltså styra hur dessa ungdomar ska fortsätta sitt liv. Det ansvar man som politiker har är enormt stort om man tittar på konsekvenserna som blir beroende på beslut. Därför är det eleverna som är prioritet nr.1 och inte prestige, personlig karriär eller rädsla för media. Det sunda förnuftet är avgörande för elevernas hälsa och välfärd. Skolan måste fungera både ekonomiskt och pedagogiskt för att en elev ska tillgodoses det denne har rätt till. Det är därför enligt mig inte ansvarsfullt eller försvarbart att ignorera problemen som finns. Tänk efter innan ni beslutar om elevernas framtid, vår framtid.

Utmaningsrätten- Effektivisering och besparingar i kommunen med minsta förluster

Utmaningsrätten, ett effektivt sätt för en kommun att spara pengar och hjälpa företagarna på orten.
Samtidigt som kommunen effektiviseras ekonomiskt så blir saker förmodligen gjorda snabbare. De olika företagen i kommunen får också en chans till fler arbetstillfällen och kan således anställa fler.
Ett exempel: Parkförvaltningen har fått i uppdrag att såga ner träd längs Drottninggatan. Det tar kommunen 3 veckor att genomföra detta. Hade man istället använt sig av utmaningsrätten hade kanske ett lokalt små företag gjort arbetet på en vecka. Vad har man då vunnit på detta? Parkförvaltningen som skulle ha gjort arbetet kan ägna sig åt andra göromål som kanske skulle blivit lidande. Det lokala företaget hade gynnats och förmodligen blivit anlitat vid fler tillfällen. Företaget får kanske råd att anställa fler som i sin tur betalar skatt i kommunen. Skulle då parkförvaltningen bli "överbemannad" och någon blir uppsagd är ju risken stor att han anställs i det företag som anlitats. Därmed försvinner en lönekostnad för kommunen och ett lokalt företag växer. Här följer en länk till Svenskt Näringsliv som mer ingående presenterar Utmaningsrätten: http://www.svensktnaringsliv.se/fragor/foretagsklimat/verktyg/utmaningsratt_42966.html .

Det här har genomförts i flera kommuner runt om i vårt avlånga land med positiva effekter som följd. Någonting som jag dock måste poängtera är att Utmaningsrätten enbart bör gälla företag inom kommunen. Det är ju dom lokala satsningarna som ska upphöjas och de lokala företagen som ska gynnas. Det är också viktigt att skattepengarna tillfaller den kommun som använt sig av utmaningsrätten. Det vill säga att företaget ska vara skrivet i kommunen samt att personalen bor i kommunen.

Skolpolitiken i "centrum"

När skolor är undermåliga gällande undervisningen på pedagogisk grund och elever därmed blir särbehandlade och olika förutsättningar ges beroende på var man bor handlar det väl inte längre om att lägga ner landsbygden? Då handlar det väl om att stärka den yngre generationen och ge alla barn likvärdig undervisning och ett stadigt samhällsbyggande med lika förutsättningar för alla barn. Jag är själv uppvuxen på landsbygden. En mil till närmsta skola. Jag såg inte det som något problem och skolbussen fungerade utmärkt. Min landsbygd levde trots att det inte fanns skola vid knuten. Jag gick på Jändel i Jämjö och jag anser att Jämjö oxå tillhör landsbygden. Eller är i alla fall en knutpunkt för alla mindre bygder. Är inte Fridlevstad, Rödeby och Nättraby oxå det? Jag tycker att det är viktigt att bevara och utveckla landsbygden, men inte på barnens bekostnad! Jag själv planerar att flytta ut på landet när tillfälle ges, och att skaffa familj där är en självklarhet oavsett om det är en mil till skolan eller inte. Jag ser hellre att mina barn går på en skola med pedagogisk hållbarhet och godkända lärare. Och på en skola med fler än 22 elever. En levande landsbygd bygger oxå på en central socken så som Jämjö, Rödeby och Nättraby. Det håller ihop landsbygden som en mötesplats med affärer med mera. Så vad är problemet med att oxå binda små samhällena med centrala skolor som knyter ihop landsbygden? Sedan kommer vi till det där med lärarkompetens och tillgången till behöriga lärare. 2015 införs lärarlegitimation. En lärare vill naturligtvis få ihop arbetstimmar så det blir heltid. En skola som har låt oss fiktivt säga 50 elever. Du har kanske ämnen som kemi och fysik. Kommer du upp i rätt antal timmar på en sådan skola? Så tänker vi tanken att jo men det går ju att lösa med resande lärare? Lärare som åker från skola till skola och undervisar. Hur blir det med schemaläggning då? Och vad säger facket om detta? Jag kan inte svara på detta. Men jag kan tänka mig att vi måste genomgå dessa förändringar förr eller senare oavsett vad som beslutas i december. Och så har vi då den klassiska debatten gällande skatten. Jag har alltid varit tydlig med vad jag tycker om skattehöjningar. Jag har sagt detta flera gånger om och säger det igen: Det hjälper inte att fylla på en läckande hink, det rinner bara ut igen. Man måste gå på grund problemen. Gamla avtal som suger pengar som svarta hål, lokalkostnader och så vidare..... Precis som man bör göra inom landstinget...